Pippi och Karlsson på taket

Avslutning på dagis med temat "världens bästa Astrid". Barnen fick gärna klä ut sig till någon Astrid Lindgrenfigur! Att Märta ville vara Pippi var ju väntat, hon ska ju till och med bli Pippi när hon blir stor men när Samuel ville vara Karlsson blev jag lite förvånad. Karsson är ju ingen snäll typ direkt men det var nog propellern som lockade kan jag tro.

Så mamma fick sätta sig framför symaskinen. Jag syr så sällan men nu riktigt njöt jag av att klura ut hur dräkterna skulle se ut, rita mönster och sy. Att jag sydde mig i fingret och att det fortfarande svider lite får jag leva med. Lönen för mödan är ju att få se sina barns ögon tindra. Och så slapp Märta se likadan ut som de andra 15 pippi-tjejerna och Samuel var ensam om att ha blå snickarbyxor och propeller. Märta var fast besluten om att Herr Nilsson-Evertsson måste kunna sitta på axeln. Tillslut efter mycket letande hittade jag en bit kardborreband som jag fick sy fast i rumpan på apan i sista sekunden. Både Märta och jag blev mycket nöjda! Karlssons propeller tillverkade jag igår i träslöjden på skolan. Jag var där för att förbereda mig inför träslöjdslärarjobb till hösten, en utmaning jag får ta mer om en annan gång! Tyvärr gick propellern av när Samuel for omkring och lekte... Ja, ja. Nu är spektaklet över för i år och det är äntligen sommarlov!

Senaste nytt i växthuset

Så nu väntar jag bara på fikagäster! Jag bjuder på te med nybakade scones. Jag har nämligen kokat en ny omgång med rabarber och vaniljmarmelad!

Födelsedagspresenten

Förra helgen var jag och maken i Köpenhamn. Det var precis så fint väder som jag hade tänkt när vi planerade att resa i maj. Det är ju kanske ingen självklarhet. Vi kunde sitta på uteservering och dricka öl. Jodå, till och med jag drack öl. Är man i Danmark så är man. Det var precis lika mysigt och romantiskt som jag hade tänkt mig, att bara få vara två en kort stund. Däremot var inte Köpenhamn lika vackert som jag hade för mig. Vår egen huvudstad är allt ett strå vassare!

Utsikten från vårt hotellrum var helt ok. Vi bode vid rådhusplatsen och kunde höra klockan i rådhustornet slå varje kvart.

Glad blir man ju också av att hamna på ett fik där det serverades på/i blandat danskt vackert porslin. Bara att få mjölken till tet i en liten kopp Måsen var så oväntat men rätt att det gjorde mig lycklig.

Men så kom jag hem till vardagen igen och insåg att det är dags att färga över utväxten och de grå hårstråna. Man är ju trots allt 40!



Yllekuddar

Äntligen färdig med den här kudden i intartiabroderi som påbörjades för länge sedan. Så här såg det ut då. En deadline är alltid bra. Den här gången missade jag den med en helg och två dagar men nu är mina kuddar inlämnade. Förutom den här med intartiabroderi färdade jag ytterligare ett gammalt projekt. Det blev två kuddar med det gröna ylletyget en med bladslingorna och en med mellanrummen. På den första sydde jag aplikationen för hand och på den andra sydde jag en rufsig maskinquiltning. Tyvärr han jag aldrig fota nr.2 för den blev verkligen färdig i sista sekunden. Kuddarna ska få vara med på en utställning på Huseby i sommar.

(Jag blir galen på mina bilder, Jag skulle vilja lägga dem bredvid varandra. Är det någon som har ett tips på ett enkelt sätt? Mina bilder hoppar bara hit och dit om jag inte lägger dem i rad som ovan...)

Kobajs!

Nu är alla frön i jorden, tillsammans med gödsel från snälla grannen Bo.

 Den här våren har gjort mig stressad. Det blev varmt så fort och jag trodde det var sommar. Nu har det lugnat ner sig och våren har kommit tillbaka. Det tog tid att få iordning trädgårdslandet i år. Maken har byggt ramar för odlingarna och grävt ur runt om och fyllt på med flis. Flisen kommer att bli vackert grå med tiden. Förhoppningsvis ska det gå smidigare nästa år då vi ska gräva om alltihop. Nu har vi sått olika sorters bönor, spenat och mangold, morötter och rödbeter och diverse sommarblommor.  

Jag älskar långa kalla vårar. Jag vill att vitsipporna ska blomma i evigheter. Så blev det inte i år. Vitsipporna blommade snabbt över men tiden mellan hägg och syren har varit lång. Åtminstonne här på Åbacka. Här är det växtzon 4 och skillnade är stor emot stan en mil bort där det är växtzon 3. Våra bondsyrener har bara just slgit ut några enstaka blommor i klasarna och jag gillar när jag hinner med! Vår spireahäck har varit vit och fin i över en vecka nu. Den brukar blomma över väldigt snabbt. Men kanske längtar jag efter lite sommarvärme snart ändå.

I växthuset som äntligen är färdigt nu är det sommar i alla fall! Hit har jag nu burit ut alla övervintrade pelagonier och alla frösådder som växer så det knakar nu. (bilderna är drån förra veckan)

Här har jag grävt ner tre tomatplanter och här ska också gurkan få plats.

Nu fattas bara korgstolen där jag ska sitta och se allting växa medan jag dricker en kopp te.

Dagens loppisfynd

 

Inte besöker jag loppisar så ofta som jag brukade och inte gör jag de stora fynden längre men idag lockade jag med familjen och idag hittade jag två ljusgula ugnsfasta formar från Gustavsberg som passar bra med mina fyrkantiga formar från Iittala. En oval skål från Gustavsberg fick förlja med hem också tillsammans med ett stort keramikkrus med limegul glasyr på insidan. Vårkänsla.

Glad Påsk

Tupp!

Höna, även om det är svårt att tro...

Om att göra saker... skrev jag ju i rubriken på den här bloggen. Då kanske man måste redovisa vad man faktiskt gör! Även om det har etiketten MISSLYCKAT på sig.

 När jag räfsade ris under vår stora björk häromdagen såg jag för min innre syn jättefina tuppar och hönor i ris och hönsnät. Glad i hågen försökte jag mig på att göra dessa fåglar. Jag tyckte till en början att det gick riktigt bra och fantiserade till och med om att jag kunde göra många och ha och ge bort! Men efterhand insåg jag att det inte blev någon höna utan en kråka... Ståltråden jag hade till ben och fötter var visst för klen också. Just en snygg tupp som måste luta sig på stjärten! Till råga på allt har det blåst jättemycket här de senaste dagarna så jag undrar om förbipasserande har kunnat gissa vad det är som ligger och skräpar vid vår entré...

Ett säkrare kort är då mina nyplanterade små penséer. Det syns inte på bilden men de skiftar i blått och aprikos. Mycket läckert!

Imorgon åker vi till Skummeslöv. Pappa har en stuga där där vi ska klämma ihop oss med min systers familj. Det är en tradition som brukar innebära att man möter våren men i år kom våren först och påsken sedan. Det ska bli skönt i alla fall att släppa hus och trädgård här för några dagar. I Skummeslöv kan man liksom bara vila, leka med barnen och äta god mat. Kanske räfsa lite löv om det behövs.

Glad Påsk!